Ciao!
Tisdag morgon, tidigare än de flesta funderat på att kalla morgon, tvingade vi oss upp när temperaturen stigit strax över fem grader celsius och solen kämpat sig över horisonten. Strax före 10 landade vi på Marco Polo på fastlandet någon nautisk sjömil från Venedig och Markusplatsen. Vi tog en vaporetto till San Stae och traskade till hotellet i stadsdelen San Polo.
Vi hade fått tag på ett litet familjeägt hotell som endast hade sju rum varav det vi hyrde egentligen var en lägenhet på två rum och kök i stadsdelen Cannaregio som är en del av Venedig där få turister hamnar och en stor del av den permanenta befolkningen är boende. Stadsdelen innehåller det judiska ghetto som är det som namngett alla andra ghetto runt i världen eftersom den är uppkallad efter ett gjuteri (geto) där den judiska delen av befolkningen låstes in nattetid och stadsdelen präglas fortfarande av affärer och restauranger med judiska teman.
Barnen tog sig fram med hjälp av sparkcyklar runt staden och det var en stor fördel då staden helt saknar bilar och det värsta som kunde hända var att de kunde tippa över en kant ner i kanalen och försvinna i det inte helt genomskinliga vattnet. Detta var en risk vi kalkylerade och kunde leva med…
Vi satt en stund vid en kaj och räknade gondoler och letade fototillfällen vilket ledde till att Ines själv blev en attraktion för alla asiatiska turister som snabbt drog upp kamera efter kamera och fotade ruta efter ruta på en glatt vinkande Ines som med tiden mest morsade avmätt och nickade medlidande till gondoljärerna som utbytte förstående blickar. Turister…
Våra generella intryck av Venedig var övervägande positiva och undviker man Rialtobron och Markusplatsen så kan man hitta prisvärda restauranger och lugna gator som inbjuder till ett glas vin eller en spritz. Det var varken smutsigt, illaluktande eller fullt av turister (i valda områden) som ryktet säger och det är både säkert och enkelt att åka med barn i och med att det inte finns trafik och det är små roliga gränder med massor av kanaler som hela tiden förnyar stadsbilden och allt är pittoreskt i absurdum.
Kanske åker vi tillbaka till trakten i slutet på vistelsen beroende på väderleken. Den som lever får se! På återseende om någon dag eller så!
La familia Berglund/Oskarsson – Arrivederci!
Vad roligt att få följa er tripp här! Vi har precis lämnat tre dagar med skurar och regn bakom oss. Idag, på Hugges kalasdag skiner solen, men i veckan väntas skurar, regn och moln. Fortsätt att njuta! Hälsa hela familjen!