En promenad till vintern

Enligt väderrapporterna skulle det regna hela veckan men i morse sken solen över byn i  Val d´Illasi så jag tog tillfället i akt att se lite snö innan sommaren tar över helt. Kängor på, siktet inställt på E5 upp till Lessinia på “Sentiero delle Gosse” som stigen heter här. Men det är samma stig som går från Lago Costansa i Svizzera  till Venezia i Italien. Ska ni hänga med, orkar ni 800 höjdmeter netto fram och tillbaka på sju timmar  ?

Två vandrare före på stigen

Redan nere på torget stöter jag på två gentlemän troligen från Verona som håller på att sätta på sig kängor och ryggsäckar utanför sin Mercedes för en vandring uppåt. Eftersom jag väntar snö däruppe tar jag en strategisk fotopaus och släpper förbi dem på stigen strax ovanför byn. Ryktena nere i byn säger att det ligger 20 centimeter ovanför kanten och det är lättare att komma som nummer tre än först i snön.

Det är stenigt på stigen upp det behövs riktiga kängor

Första biten ser det ut som vanligt sten och löv. Skall man gå här behövs ett par ordentliga kängor det ligger massor av sten på stigen och ibland ser man inte var man sätter fötterna för det ligger ett tjugo centimeter tjockt lövtäcke över allt så jympadojor är ingen lämplig skobeklädnad här det behövs bra stöd för vristerna. Eftersom jag nästan alltid går ensam är jag extra försiktig snörar kängorna hårt runt vristerna och tittar var jag sätter fötterna och går noggrant, jag har ingen brådska. Regnet de senaste dagarna har satt sina spår på stigen med en del nya ras men annars ser det ut som vanligt.

Snögränsen är skarp

När jag kommer upp från branten i ravinen till skogen ovanför är snögränsen mycket skarp. På bara 10 meter ändrar stigen underlag från sten till snö. Före bron upp i skogen är det snö på stigen inte djupt men några centimeter och jag kan se stegen från vandrarna från torget före mig i snön. Jag har hört dem några gånger på väg upp och tagit några fotopausar för att hålla lite distans. Skogen ovanför branten är magnifik stora bokträd och grönska överallt men det syns inte idag.

Sommar eller vinter ?

De gröna bladen har inte gett upp än,  allt är en märklig blandning av sommar och vinter färgerna hör egentligen inte ihop men kontrasterna skapar ett nytt märkligt landskap som jag aldrig sett förut.

En märklig blandning av vitt och grönt.

Längre upp på stigen är snötäcket tjockare och de gröna inslagen färre. Men en julgran med utsmyckning står strax bredvid stigen och den ser ut att trivas med snön.

Julgran

Med bara några hundra höjdmeter kvar är snön 20 centimeter djup och jag har bra spår att följa från mina förpromenerare, jag går i deras fotspår hela vägen upp. De har turats om att gå först ser jag för en av dem går med höger fot viklad utåt och jag kan se på spåren var de bytt. Men det är fortfarande betydligt tyngre att ta sig upp än det är på barmark.

Snön ligger tjock på stigen

Nu har jag bara 200 höjdmeter upp till Lessinia och lunch vid favorit Malga Pigaroli med en fantastiskt utsikt ända från Gruppo Carega till Lago di Garda däruppe sitter jag i solskenet flera timmar ibland. Men sista biten blev jobbig för uppe i Lessinia hade mina förpromenerare vikt av åt vänster mot landsvägen troligen på väg till San Giorgio för en lunch på någon av restaurangerna så nu låg en otrampad stig med 20 till 30 centimeter blötsnö och 150 höjdmeter framför mig.

Lunch

Men väl uppe bjöd min favorit Malga på samma utsikt som alltid om än i vinterskrud idag. Utsikten var densamma men så här mycket snö har det inte varit uppe i Lessinia förut denna vinter.

Ni har sett bilden förut den vänstra är min favorit

Carega väntar på mig

Cima Carega som den dagledige Almungebon och jag var 200 meter från toppen på är totalt vit idag och det är nog till och med svårt att ta sig till foten av berget, men vänta lite bara jag kommer att stå på toppen innan sommaren är här.