Kaos i Italien ?

Det är tråkigt att läsa rapporteringen om det Italienska valet i Svenska och för all del också i Tyska tidningar. Många kloka råd från Svenska journalister men liten förståelse för vad som egentligen händer och när förståelsen tryter slutar ofta analyserna av händelseutvecklingen med ord som kris, kaos, pajasar och clowner för det finns inget annat sätt att förklara vad som händer om man ser Italien med Svenska ögon på hur ett land skall fungera.

Jag har vänner här som på fullt allvar tror att Italien kommer att explodera snart i ett inbördeskrig med en liknande händelseutveckling som i Jugoslavien för tjugo år sedan. Att landet kommer att falla sönder i kanske tre fyra nya länder efter en utdragen konflikt.

Italien är ett nytt land som har fungerat som många andra länder i bara 150 år och har inte satt sig på samma sätt som t ex Sverige. Det finns starka spänningar mellan regioner och mellan syd och nord många Italienare känner sig mer hemma i sin region än i sitt land. Sverige var i samma fas kanske under 1400 och 1500 talet och har haft många hundra år på sig för att bli ett homogent land.

Det finns också en djup klyfta mellan politiker och väljare med en grundmurad misstro till att politikerna vill folkets bästa. Många politiker sitter och av tid här för olika typer av brott, ekonomiska eller kontakter med maffia och annat och många blir oförklarligt rika.

Förstår man inte Italien och Italiens historia så förstår man inte heller vad som händer i Italien idag.

Beppe Grillo är ingen pajas, han är förvisso komiker, men han har en agenda och han har kommit en lång bit på väg. Han kommunicerar via twitter och sin blogg som funnits i några år och rörelsen, för det är inget parti han leder, har ett program inte ett vanligt partiprogram men ändå ett program inte helt realistiskt i alla delar. Igår bekände han färg när han bloggade att han inte kommer att sätta sig i någon regering utan kommer att sätta sig i Senaten och Parlamentet och rösta ja till förslag som stöder hans linje och nej till alla andra. Han vill bli en sorts domare över de “gamla” politikerna och på så sätt försöka styra utvecklingen mot mer förtroendefullt förhållande mellan folket och politikerna och mot sitt program.

I nordeuropa är euro krisen den enda krisen som är värd namnet kris i debatten, den viktigaste att ta tag i, det är nog alla nordeuropéer överens om det är redan självklart.

I Italien finns många fler kriser än den att ta ställning till och skall man tolka valresultatet mot den bakgrunden har många, framför allt de unga sagt att de tycker förtroendekrisen är den viktigaste att ta tag i den som Beppe Grillo gett en röst åt och fått stöd av 25%. Men man kan i viss mån räkna hit även Berlusconi inte så som hans profil ser ut idag men det var i denna änden han började sin politiker bana för många år sedan som ett alternativ till de “gamla” politikerna idag får hans parti 22%.

Att rösta på Monti kan man tolka som att Eurokrisen är det viktigaste att ta tag i och det gjorde bara 10%. Men att Monti inte fick fler röster är också en plånboksfråga han höjde skatten med nästan en halv månadslön per år för många Italienare. Men om man räknar dit även Bersani och hans stödpartier som nog hade tänkt lösa Eurokrisen tillsammans med Monti så får den stöd av 40%. Med nordeuropeiskt synsätt hade det naturligtvis varit den bästa lösningen.

De som ville lösa den regionala krisen på det snabba sättet med en delning av Italien har röstat på Lega Nord som fick 4% men det finns fler partier som är på den linjen så siffran är nog lite högre än så. Uppe i de stora regionerna i norr stöder 20% den linjen på vissa ställen ännu fler.

Så Italienarna har sagt sin mening om Italiens framtid i ett demokratiskt val och det skall man ha respekt för, även om man är ovan vid att väljarna tar ut svängarna som väljarna gör här. Man skall också ha respekt för att Italien brottas med andra problem än Nordeuropa och måste gå sin egen väg framåt.

Napolitano, presidenten, gjorde en viktig markering av det igår när han ställde in ett möte med ledaren för den tyska oppositionen, efter att denne kallat Grillo och Berlusconi för just clowner och pajasar.

Så läget är fortfarande oklart och inte enkelt att lösa men något kaos är det inte här allt fungerar som vanligt och jobbet att få ihop en regering pågår. Kaos är det bara i huvudet på de som inte förstår vad som händer och varför.