Det har varit kallt och dimmigt nästan en vecka i Verona så jag behövde lite sol. Kikade på vädret i områdena runt omkring och hittade ett solhål i Valdobbiadene så det blev ett besök.
Valdobbiadene är ett av Italiens bästa ställen att köpa vita mosserande vita viner många här säger att det är de bästa i Italien. Det mest kända tillverkas i Trento men vinerna från Valbobbiadene har små bubblor och rullar länge på tungan.
Området är dessutom vackert det ligger precis där kullarna upp mot Alperna börjar 7-8 mil norr om Venedig. Stannade på en Agriturismo i San Stefano för att äta söndag lunch ett matäventyr på två och en halv timme inte som en svensk lunch eftersom man sätter sig vid halv två och reser sig vid fyra så det blir som en lunchmiddag och det blir ingen mer mat en sån dag.
Agriturismo F.lli Miotto (bröderna Miotto) är ett familjeföretag som många andra i Italien. Inga anställda, barn föräldrar och andra släktingar sköter allt. Här finns restaurang, några rum att hyra, vin av egen produktion samt egna djur och grönsaksodlingar för det som behövs till restaurangen.
http://www.vignetovecio.it/index.php?action=fullscreen&locale=en_US
De tillverkar sju olika viner, alla vita alla torra och alla frizzante alla dessutom enligt “metodo classico” där vinet fått sina bubblor genom en andra jäsning i flaskan så det fortfarande finns en del jäst rester i flaskan ungefär som ett färsköl. Så vinet måste dekanteras innan det hälls upp i glasen, det skulle inte funka att sälja på glasbanken men här är det normalt.
När jag frågar om jag får köpa några flaskor trots att det är söndag och cantinan egentlig är stängd hämtar han nyckeln och har gott om tid att berätta om hur han gör vinerna vad som skiljer den åt och vilka andra produkter de odlar.
Så några kartonger får följa med hem en torr för 4 euro och en extra torr för 7 euro. Enda möjligheten att köpa detta vin är att åka till cantinan för de säljer bara till privatpersoner som kommer och hämtar vinet själva så har de alltid gjort.
I samma område finns två små sjöar, Lago Santa Maria och Lago di Lago, ett märkligt namn kanske på den senare men byn vid sjön heter Lago så vad kan man göra.
När vi kommer dit är solen på väg ner och färgerna magiska.
Eftersom det nästan är jul är det tomt på turister vid sjön och gott om plats.
Jag tar med kameran och går ett par rundor runt den lilla campingen för att hitta bra ljus och bra vinklar. Det kommer ut en man från en husvagn med en träveranda och frågar vad jag gör där. När jag förklarar att jag bor här i natt och vill hitta bra ljus till kameran blir han pratsam som nästan alla italienare. Han har koll på alla svenska fotbollsspelare som spelat i Italien och vet hur många mål Gunnar Nordahl gjorde varje säsong. Han har bott i Tyskland i många år och har många saker han vill diskutera så en halvtimme bara försvinner och när vi ska säga godnatt är ljuset nästan borta och solen har gått ner.
Innan vi skiljs åt sätter han fingret på min axel och säger; jag har rest mycket men du är den första svensken jag träffat; sen skrattar han och går in i husvagnen som han bor permanent i och jag riggar kameran för några bilder till trots att solen redan gått ner.
