efter in lång resa med fullpackad bil genom Europa. Det var sista lasset som skulle ner jag har ingenting kvar i Sverige nu. Lägenheten står helt tömd och skall säljas i april.
De här långresorna med bil ser jag fram emot varje gång, det är ensamt och långtråkigt men rogivande att långsamt rulla på motorvägarna 220 mil på två dagar. Det blir som ett sätt att stanna tiden och få tillfälle reflektera över sådant som inte får plats i huvudet på vanliga dagar, det finns mycket tid att tänka under de ca 22 timmar resan tar. Jag kopplar bort all stress och har inte bråttom.
Det snabbaste sättet att komma ner är att åka långsamt utan att trötta sig själv med aktiv körning. En timme i lastbilsfilen med farthållare ibland är vilsamt. Det är inte den som kör snabbast som kommer först och säkrast ner det är den som står still kortast tid, farten har liten betydelse.
Men det är farligt på de Tyska motorvägarna jag har sett några väldigt otäcka olyckor som nästan alltid beror på hög fart. Det enkla regelverk som styr trafiken på autobahn, när det är mycket trafik, säger att “oavsett hur många filer det finns är det bara den högraste man får köra i, alla andra får bara användas tillfälligt för omkörningar. Den som vill byta fil åt vänster får alltid företräde utan blinkningar eller irritation”.
Detta gör att det blir många filbyten man måste alltid flytta sig till mellan filerna, först till vänster för att köra om ofta flera filer, sen tillbaka till högerfilen.
Tyskarna kommunicerar med varandra bara med blinkers sidoförflyttningar och hastighetsändringar. De söker aldrig ögonkontakt de gör aldrig en gest eller visar irritation eller några andra känslor.
Det skulle inte fungera i Italien där man gör precis tvärt om, mycket känslor och mycket kommunikation på alla sätt som går att hitta på inklusive tutan, händer, miner, gester och hög röst och ibland även medpassagerare som hjälper till.
Om man följer dessa tyska regler och kommunicerar på samma som de gör fungerar det bra och effektivt men när det uppstår missförstånd blir det snabbt en farlig situation eftersom fartskillnaden mellan fordonen är så mycket högre än på alla andra vägar. Fartskillnaden kan vara 100 km/t mellan två bilar med 2 meters avstånd i sidled.
Skillnaden märks tydligt när man rullar över gränsen till Österrike där högstafarten är 130 km/t och alla kör i samma fart eller med max 20 km/t i fartskillnad ungefär som i Sverige.
Jag tycker om att resa i Tyskland det är enkelt, ordning och reda landskapet är ofta vackert och omväxlande och det är inte alls dyrt med mat och övernattning. Hittade ett Gasthaus i liten by bara några minuter från autobahn, det är aldrig några bekymmer att hitta logi i Tyskland och det finns alltid lediga rum. I denna lilla by med kanske 500 innevånare fanns minst 3 gasthaus. Enkla rum utan TV men med egen toa och dusch för 27 euro.
Det finns alltid mat också att för en högst rimlig peng. Bland alla de panerade skinkbitarna på menyn hittade jag “Bayischer Arte” den gick inte att motstå. Vildsvinsstek med gräddsås och en mandarinstor boll gjord på mjöl och ägg tror jag, och kokta grönsaker. Till det en fattappad ljus kraftigt humlad lokal öl. Allt för 13 euro. Totalt 40 euro ca 350 kronor för rum frukost middag och en öl.
Frukost beställer man oftast kvällen före på små Gasthaus sen står ett bord dukat och klart på morgonen med bröd juice kaffe och några ostskivor eller vad man nu beställt det finns ingen buffé. Damen som ordnade frukosten var lite bekymrad och frågade minst fyra gånger om det var tillräckligt mycket. Gästerna vid bordet bredvid hade lagt till gröt ägg yoghurt skinka och korv också men det är inte för mig inte på morgonen.
Fint att resan gick bra!