På resa i Norden

Bosatt som jag är nu i mitten av Romarriket strax norr om det land som Etruskerna bebodde före Romarna och som Langobarderna erövrade när Romarriket föll samman efter ettusen år. Romarna ansåg att världen bestod av det område de erövrat samt de länder som gränsade till det.

De första från medelhavet som besökte Norden var troligen Fenikerna som på sina upptäcktsfärder efter Frankernas och Germanernas kuster gjorde några besök i Norden. Vad de rapporterade vet vi inte eftersom deras ord och eventuella texter för länge sedan är glömda.

Under romartiden tog sig knappast några Romare så långt norrut men de fick rapporter av Germaner och andra som varit där. Nästa grupp besökare var munkar som kom för att kristna folken på ön norr om Germanien.

De rapporter som kom söderut på olika vägar var skrämmande. Det sas att den nordliga ön beboddes av hedniska barbarer som dyrkade asar och jättar och som kunde ta sig fram på snön som låg halva året i hisnande fart med hjälp av långa brädor.

Ingen kan väl tro på sådana berättelser så jag bestämde mig för att själv göra en resa till detta märkvärdiga land för att se med egna ögon hur saker är ordnade.

Med Romarnas och Romarnas efterkommandes ögon ligger landet i norden utanför världen någonstans mitt emellan Grönland och Sibirien. Världen är medelhavsområdet och de länder som gränsar till det som Arabien i öster, Tyskland och England i norr och Amerika i väster. Allt annat är att betrakta som utanför världen.

Vad har jag då fått se och höra, jo landet är i huvudsak skogsklätt glest befolkat men rent och prydligt. Innevånarna består av några Germanska och Sami stammar som pratar främmande språk som inte ens Germanerna i utkanten på världen kan förstå. En stor del av innevånarna tycks leva av jakt på stora hjortdjur som bedrivs under hösten företrädesvis i oktober, en liten del på jordbruk och resten bor i städer och byar.

Att de är barbarer är lätt att förstå eftersom de äter rå och till och med jäst fisk och annan primitiv mat som de dränker in med brun sås troligtvis för att de skall slippa se maten. Till detta dricker de inte vin utan öl och stora mängder mjölk från kor precis som barn gör hos oss, ingen civiliserad människa skulle göra det.

Men det verkar som de kommit till insikt om deras matkulturs tillkortakommanden eftersom de överger den mer och mer för mat från andra civiliserade kulturer som Thailand Mexiko och Japan.

De hade en urgammal religion men kristnades för tusen år sedan men förblev kristna bara några hundra år sedan avföll de till Germanernas Lutherism. De verkar ha svårt att behålla en religion för nu tycks de ha övergett även Lutherismen, kultplatserna och kyrkorna är i alla fall tomma.

De firar fortfarande hedniska seder deras två största högtider kallar de Jul och Midsommar. Under julen uppräder tomtar troll och bockar som hyllas med mytiska danser runt ett träd efter det att innevånarna har druckit starka drycker.

Under midsommar ritualen tänder de magiska eldar och efter att ha intagit samma starka drycker som på julen och dessutom rå fisk utövar de mystiska riter en av dessa kallar de ”små grodorna” under det att de dansar runt en hög blomklädd stång.

Alla dessa riter deltar även barnen i så det kommer att ta många generationer innan de kan bli kvitt hedendomen och kristnas på nytt om det ens är möjligt.

Kanske övergav dessa nordliga innevånare aldrig sin urgamla religion utan har fortsatt att utöva sina riter på samma sätt under årtusenden. De hör i vart fall inte till den Kristna kyrkan under Påven så de är för evig tid förtappade.

De verkar renliga och badar till och med i ångiga rum men använder inte bidé, bara deras egna gudar vet väl hur de håller sig rena jag har inte försökt ta reda på det. De tar även av sig skorna inomhus så att eventuella hål på strumporna blottas för allas åsyn, en i sanning mycket märklig sedvänja.

De håller även husdjur som hundar och katter. Märkvärdigt nog samlar de upp hundarnas “caca” i små påsar som de sedan de förvarar i fickorna på sin klädedräkt. Med tanke på vad de äter i övrigt anser jag det klokt för en civiliserad man från Romarriket att avstå från att undersöka detta vidare.

I stort kan jag bara bekräfta de rapporter som kom från detta land redan för mer än tvåtusen år sedan och kan också konstatera att tiden tycks ha stått stilla i denna del av världen folket är fortfarande hedningar, en halvgud som heter Gunde har utvecklat skidandet till ännu högre farter och de har många mycket märkliga sedvänjor som civiliserade romare aldrig skulle ägna sig åt.

Sverige är fantastiskt