Fortet på Monte Viola är inget ni kommer att hitta i guide böckerna så det är väl värt ett besök om man är i närheten och är intresserad av militär historia eller historia i allmänhet. Man hittar det på en 830 m hög kulle sydost om Cerro Veronese bara några kilometer ifrån där jag bor.
Normalt använder jag bara egna bilder men denna har jag lånat.
Fortet byggdes strax innan första världskriget bröt ut och ingick i en försvarslinje där även Forte Masua, Forte Monte Tesoro, Forte Castelletto och Forte San Briccio ingick alla placerade på bergstoppar i en båge som går från nordväst till sydöst på ungefär 2 mils avstånd från varandra.
Då när kriget bröt ut 1914 låg gränsen till Österrike/Ungern bara några mil norrut i Lessinia och Brennerpasset låg i fiendeland. Det som idag är Trentino Alto Adige eller Sydtyrol överlämnades 1919 till Italien men några strider utkämpades inte här. Kriget mellan Italien och Österrike utkämpades längre österut och med obetydliga vinster av terräng men med stort manfall.
Tyskarna borde ha passerat här i slutet på andra världskriget men efter att ha sprängt alla broarna i Verona 15 km söderut hade de bråttom norrut och var inte intresserade av försvars anläggningar som tittade åt fel håll.
Efter första världskriget användes fortet som ammunitions förråd men sprängdes i bitar i en olycka och glömdes bort och förföll.
Idag ägs fortet av comune di Grezzana och 2002 kom det upp två arkitekter för att undersöka vad som eventuellt kunde räddas till eftervärlden. Sedan dess har det pågått en renovering i etapper som är långtifrån klar mer än tolv år senare. Men det säger mycket om hur det här landet fungerar, ingenting går fort men minnen från förr räddas i större utsträckning än i många andra länder.
Fortet ligger i en vacker och promenad vänlig omgivning med Lessinia norrut och den mäktiga bergskedjan Monte Baldo med Gardasjön bakom västerut.
Idag är fortet ingen stor turist attraktion och kommer knappast att bli det heller det är nog mest boende i närheten som kommer upp hit för en promenad och kanske för att leta Karl Johan som lär finnas i stora mängder i skogen sommartid.
En gång per år får fortet många besökare för på sommaren sedan många år tillbaka hålls en Sagra på berget och då kommer många som vill vara med och festa på mat och dryck och kanske lite underhållning och träffa bekanta.
Naturligtvis har den Katolska kyrkan sett till att det finns ett Kapell uppe på berget en gång i tiden fanns det mycket folk här uppe.
Det här är en plats som påminner mig om Mora stenar strax utanför Uppsala trots att historien skiljer dem hundratals år åt. Där finns ett litet hus med några stenar som skulle kunna vara stenarna som de svenska kungarna valdes på på 1300-1400 talet. Ingen stor turist attraktion inga restauranger och souvenir butiker inga problem att hitta en parkering trots att det inte finns en parkering. Men en plats full av historia men historia som du måste hitta själv för det finns ingenting serverat på skyltar av guider eller i broschyrer, du måste hitta historien bakom platsen på egen hand driven av din egen nyfikenhet.